En Introduktion Till Spanska Dubbel-Barrel Efternamn

För någon från en engelsk- talande land där traditionen är för ensam efternamn kan det första mötet med spanska dubbelkorniga efternamn vara lite förvirrande. Men försäkra dig om att det är helt enkelt och lätt att förstå när du känner till logiken.

Vad är det i ett namn?

I det här fallet, ganska mycket. Traditionen i Spanien är att ett barn ska anta faderns och efternas efternamn, varför de flesta spanska folket alltid har två efternamn. Till skillnad från i den engelska traditionen, där ett dubbelbandigt namn kan vara ett tecken på social status och vara relaterad till arvfrågor, har den spanska traditionen ingen betydelse.

Där saker kan vara förvirrande för dem som inte är vana vid detta Systemet gäller bröllop och födslar, det vill säga i de fall där två dubbelfyllda efternamn måste sammanfogas för att producera bara ett dubbelfalsat efternamn. Självklart kommer några av efternamnen att vara utelämnade (eller spanska namn skulle vara sidor långa nu) och hur detta är gjort har dikterats av social konvention i århundraden. Traditionellt, och överraskande kanske givet Europas patriarkaliska historia, har efternamnen som överlever transformationsprocessen och fått den första positionen varit de som ärvs från manliga relationer (fäder, män etc.).

Baby | CC0 Pixabay / Public Domain

Första tingets första

När ett barn är födt består dess efternamn oftast av både moderen och faderns efternamn, men endast en del av var och en, den "manliga" delen. Kom ihåg att båda föräldrarnas dubbelfångade efternamn består av respektive fars och moderns namn. Till exempel, enligt traditionen, kommer Anna Martínez García att ha fått namn Martínez från sin far (som i sin tur var hans fars namn) och namnet García från hennes mamma (vilket var hennes egen pappas namn). Så även om barnet ärver en del av sitt efternamn från både sin mamma och pappa, är det alltid den del av den förälderens namn som gavs till föräldern genom sin far som överförs.

Och beställningen av dessa namn är inte något som har överlåtits till föräldrarna att bestämma. Fram till 1 uppgav lagen att det var faderns namn som skulle komma först när barnets efternamn beställdes. Låt oss föreställa oss att Anna Martínez García och hennes partner Luis Sanchez Pérez har en dotter som heter Alexia. Enligt traditionen skulle hennes fulla namn vara Alexia Sanchez Martínez. Men sedan 1 infördes en ny lag som säger att ordern på barnets efternamn kan avgöras av föräldrarna, även om en social konvention innebär att många fortsätter att lista faderns namn först. Och sedan 2011 anger en ytterligare lag att varje barn kan välja order av deras namn vid vändning 18 år.

Bröllop i Spanien | © Allan Ajifo / WikiCommons

Bindning Knuten

Om Spanien kanske bryter mot traditionen gäller konventionen om namnförändringar i äktenskapsbrott. I många europeiska länder är konventionen för kvinnor att ta på sig makens namn när de gifter sig, men det har aldrig traditionellt varit fallet i Spanien. I händelse av att det har hänt innebär namnsförändringen vanligen att kvinnan lägger till sin makas namn till slutet av sin egen, vanligtvis föregången av prefixet " de ". Ofta uppkommer det inte i fall där upptagandet av manens namn indikerar en viss social status eller adel, liknande i det här fallet till sedvanen i engelsktalande länder.

Hälsningar | © Pui Shan Chan / WikiCommons

Trevligt att träffa dig

Även om de flesta spanska personer har två efternamn, är det vanligt att de endast hänvisas av en av dem när de tas upp i vardagen. Detta är vanligtvis den första av de två efternamnen som de förefaller skriftliga, vilket innebär att Anna Martínez García vanligtvis kallas señora Martínez, och hennes partner Luis Sanchez Pérez skulle kallas señor Sanchez. Denna anpassning och det faktum att de flesta spanska personer har två efternamn kan ibland leda till förvirring i situationer där personer eller företag som inte är vana vid systemet försöker alfabetisera namn. Det misstag som gjorts oftast är att anta att namnet som visas i slutet av det fullständiga namnet är efternamnet och att hänvisa till den personen med det namnet ensamt. I vårt exempel ovanifrån skulle Anna vara van vid någon som hänvisar till henne som Sra. Martínez García eller Sra. Martínez, men inte bara Sra. García.

Så där har vi det, det som kan tyckas komplicerat vid första anblicken ger faktiskt perfekt mening när du förstår logiken bakom den. Nästa gång du träffar din spanska kollega, vän eller granne kan du känna lite mer tranquillo om att få sitt namn rätt.